söndag 7 juni 2009

Márquez



Det finns bara en Gabriel García Márquez. När jag läser om en ny biografi om den colombianske författaren så får jag en flashback. Jag minns hur jag på 70-talet sträckläste ”Hundra år av ensamhet”. Sedan fick jag inte nog. Skaffade allt jag kom över av denne ordmåleriets mästare.
Berättelsen om ängeln som landar och "Den otroliga och sorgliga historien om den troskyldiga Eréndira och hennes hjärtlösa farmor" tillhör mina absoluta favoriter.

Marquez bok ”Hundra år av ensamhet” har sålt 30 miljoner exemplar och redan 1967 sålde den första upplagan på 15 000 slut på bara några dagar.

I Gabriel García Márquez- A Life av Gerald Martin får man veta att Márquez läste Dumas och Tusen och en Natt som liten men också spanska 15-och 1600-talspoeter.

Efter att ha fått ett stipendium till ett bra universitet utanför Bogotá kom Marquez att fördjupa sig i studier av den nicaraguanske poeten Rubén Dário. Marquez egen favorit bland sina egna verk är Patriarkens höst som är en hyllning till just Dário.

Marquez levde ett synnerligen eländigt och fattigt liv med sin hustru och sina två söner innan Hundra år av ensamhet i ett slag gjorde honom till en berömd författare 1967.

Han är bästa vän med Fidel Castro och man får också veta att ett livs avgörande ögonblick var när man skulle sälja hans farfars hus 1950. När han gick igenom det stora tomma huset i norra Colombias banandistrikt den där dagen eller såg huset(därom är meningarna delade) så hände det något som fick hans tankebitar att falla på plats.

Resten kan man läsa om antingen i Martins biografi eller Marquez självbiografi ”Living toTell a Tale”

Gabriel García Márquez fick nobelpriset i litteratur 1982.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar